"I'm going on an adventure!"

Hej hej hallå dagboken.

Igår kom Gandalf på besök, och med sig hade han en hel hög med dvärgar.
Dom åt upp all min mat och drack upp allt mitt vin och min öl.
Det var väldigt oförskämt tycker jag.

Idag skulle vi på utflykt till Ensamma Berget, tror vi skulle på picknick eller nåt sånt.
Vi har slagits mot troll och goblins, samt några orcher, och än är vi inte framme.

Nu ska vi sova, hoppas inte dvärgarna våldtar mig inatt igen.

Hejhopp gummisnopp! Hörs en annan dag!


Mintpastiller i ögonen!

Godmorgon alla läsare!

Eller... Morgon är det ju inte riktigt, men det gör ingenting.
 
 
Idag hade jag faktiskt något inbokat! (KORS I TAKET!!!)

Jag skulle på möte med en studievägledare, och prata om lite ditt och lite datt som har med diverse skolor att göra.
När jag var på väg dit så mötte jag en underlig liten filur som satt vid vägkanten och kastade mintpastiller på förbipasserande fotgängare. Mycket konstigt tänkte jag, och gick vidare utan att hälsa på honom.

Mötet gick som förväntat, när det var överstökat så jag gick hem, satte mig vid datorn och återgick till mitt vanliga, mycket intressanta, liv.



Nu var ju inte allt jag skrev innan riktigt sant, men det är okej, för jag gillar fisk.
 
 
SOM EN BOLL KOMMER JAG TILLBAKS TILL DIG! SOM EN GUMIBOLL KOMMER JAG TILLBAKS TILL DIG!




LOL BLOGG

LOL

Nu har jag inte bloggat på evigheter!

Och jag kommer inte fortsätta heller!

HUHUEHHEHEUHEUEHEHEHUEUEUHEUHEUHE!

...eller? ;D




Gröna halsdemoner och ockulta ljud i ventilationstrumman.

Hej Sverige!

Jag fick just reda på att min blogg har slagit internationellt! så nu säger jag även hej till invånarna av Federated states of Micronesia!

För övrigt så har min hals blivit bebodd av små gröna halsdemoner, hoppas dom flyttar ut snart, börjar bli lite trångt.


Jag har nyligen upptäckt att det bor en utomjordisk varelse i min ventilationstrumma i köket, den ger ifrån sig konstiga lockrop ibland. Jag tror att den vill ha en partner. Så om någon har en ensam alien hemma, hör av er.



Over and out.

Rosa drakar och väldigt små elefanter

Hej kära läsare!

Jag tar för givet att ni undrar varför jag inte har bloggat något på flera dagar.

Här kommer förklaringen!

Jag uppfann en tisdmaskin om 3 månader, så jag har varit ute och rest i tiden!
Rosa drakar, Napoleon och väldigt små elefanter, är bara några av de saker jag stött på dom senaste dagarna.
Jag kom tillbaka imorgon, och sen har jag mest sovit.

Förutom det så har det inte hänt nåt direkt märkvärdigt. 

Här får ni en rolig sak att läsa.




Au revoir!

One little boy on his way to school nobody likes him cause he's not cool!

Idag, kära läsare, så har jag varit på äventyr!!

Jag har fightats mot drakar, troll och diverse ponnys!

Fast, nu ljög jag, igen... Jag har inte gjort så mycket vettigt alls, skulle åka till mamma och fixa med bilen lite, men så blev det inte, så jag städade ur bilen på parkeringen här hemma istället. Den ska besiktigas imorgon nämligen, DAM DAM DAAAAAAAAAAAAAM! kommer gå åt helvete.

Snart ska jag laga mat! Så nu skriver jag inget mer om idag!

Här kommer en del till av min super awesome historia.

The Tale Of The Hungry
Del, eeh.. 5?

At this point, I was so hungry that I could eat almost anything, and so I did.
I found some half-rotten lettuce on the ground, not far from where I was attacked. I figured I must be near the veggie drawer… Anyway, I ate the lettuce and went on with my journey.

Besides the pain, things now started to look better for me, I had food in my stomach, a knife in my pocket and a spear in my hand.

I know, the quest was to find food… But c’mon, lettuce? Yeah right.

I was really craving some bacon, godly crispy bacon… I know I had it, in here somewhere, I remember buying it the day before.  I just can’t remember where I had put it.

Moving on… I found a carton full of rotten eggs, “awesome! I can make armor out of this” and so I did.

Armor, weapons, stinking fur-coat… Could things be any better? Yeah well, I now had a new quest.
I needed to keep walking towards the light. I needed to find the bacon, as it was the only eatable piece of food in this junk of a fridge.

The disgusting stench of the pizza-monster finally started to wear off, but then I started to feel that strange presence again, something was following me, hiding in the shadows casted by the various pieces of moldy crap lying on the ground here and there…

Suddenly I got slapped again, by the same sticky cold thing as before, this time it hit me in the neck.
I made a quick barrel roll to the left and saw the “creature” that had been lurking for so long.
Could it be!? A sticky clod of spaghetti, hovering above the ground.
This was strange… The spaghetti-monster did not attack me, so I decided to just ignore it and move on.

For some reason, it kept on following me wherever I went… The only thing it did, was slapping me randomly from time to time. It was kinda disturbing at first, but I got used to it.

To be continued some other time...

Detta, kära vänner, är så långt jag kommit på denna historia, så ni får vänta tills jag skrivit klart skiten, vilket kan dröja nåt år, eller mer.

 

HEIPA!




Super awesome driving skills!

Jag känner inte alls för att skriva nåt långt inlägg idag, så jag summerar gårdagen.


Spännande bilfärd som slutade med en sneparkering i ett dike.
Trevligt sällskap och festande på kvällen :)

Tack alla inblandade!

Och tack mamma och pappa som fixade upp bilen ur diket idag! :) <3




The Tale Of The Hungry
Del 4 eller nåt sånt.
Sensitive readers should skip this part.

My journey towards the light had just begun…  My coat still reeked of old mozzarella and grease.
Even though I was grossed out by the smell, I decided not to give up, not yet. I HAD to move on, it was too late to turn back now.

I bet your are probably thinking something like “wtf, how the hell does he fit in the fridge!?”
Well, this is a made up story, anything is possible, dumbass.

Let’s continue…

I found loads of worthless crap and outdated, moldy food along the way, obviously nothing worth biting into.
Several hours went by, I had felt a strange presence since I left my resting spot…
The closer I got to the light, the brighter it became.

A huge dark shape appeared in front of me, I could not see what it was but it kind of looked like (excuse my language) a huge wrinkly penis! Quickly, I put my hand in my pocket and grabbed the butter knife. “What are you?” I asked.
The thing in front of me did not make a sound, it did not move… Nothing.

I moved closer to catch a glint of it… And then, BAM! I slipped and fell to the ground.
I must have hit my head real bad since I had blacked out, all I remembered was that…
…The thing, it looked like some green wildly overgrown sausage, and I noticed that my rectum was now hurting like never before…

Clueless of what had happen during the time I was out, I kept on going towards the light…

 

To be continued...



I could shit in your cereal, really slowly.

Dagen började med att jag vaknade (wow, big shock there!)
Det var väldigt kallt, och det snöade, inomhus! (lol, what!?)
Bright som jag är, så märkte jag ganska fort att det var nåt som inte riktigt stämde..
Efter ett litet tag så kom jag på vad det var! TAKET var borta :O!! OMG, typ.
Som den händiga pojke jag är, så byggde jag ett nytt tak, eftersom det inte är så kul att gå runt med vinterjacka inomhus.

Nu tänker ni säkert "wow, vilken otroligt spännande och häftig morgon den killen haft idag!"

För att inte göra er allt för besvikna så kan jag meddela att det iallafall låg lite sanning bakom det hela, dagen började faktiskt med att jag vaknade! Tro det eller ej!

Nu ska jag lägga upp en C&H film som jag skrattat otroligt mycket åt, många gånger.




Och här kommer nästa del av min historia

The Tale Of The Hungry
Del 3

As I walked past the empty jars of pickles, further into the dark and oh so scary fridge, I saw a light!
It seemed to be quite far away, it was going to be a long journey, but if there was light, there was hope!

I pulled myself together and kept on walking.
Minutes turned into hours… The cold was a real pain in the ass… I needed to take a break or I would die for sure…

I also felt a strong urge to empty my bowel… but I will leave that part out of the story due to sensitive readers.

Said and done, I began to look for a safe place to rest and regain my strength.
I took shelter behind some old butter packages, dated about a year back.
Something was lying on the ground next to me, it seemed my luck had finally turned!
A butter knife!!  Now all I needed was to get some food... But that would have to wait, now I needed rest…

I had slept for about 15 minutes, when I suddenly got slapped in the face by something sticky and cold, “Who’s there!?” I yelled, as I reached for my spear in panic.

No one answered, not a sound… It was late, I was tired and still hungry, and I could not sleep in fear of that “thing” that I knew was lurking out there, in the dark…

 

To be fortsatt i nästa inlägg


Good night! and if there is an apocalypse, good luck!

Har ingenting kul att skriva idag heller :(
Men jag lägger upp fortsättningen på min lilla historia. (som ingen läser, men iaf :D )

The Tale Of The Hungry
Del 2

Where was I? Oh yeah, the smell... Let's continue.

...I slowly began to turn around, to face whatever foul beast was lurking in the dark.

You could say I was greatly surprised, yet scared down to my bones, when I saw what it was...

...The yucky leftover piece of mozzarella pizza from about a month ago! You could literally hear me shaking, as I stood there face to grease with the pizza.

At that point, I knew what had to be done, I swung my spear in the air, the pizza took a quick step back, opened its greasy mouth and burped in my face... I almost fainted.

Even though I was all dizzy and weak from the foul stench, I took a few steps back and threw my spear, hoping for the best.

The spear pierced the beast and it fell to the ground with an obtuse bang.

Relieved to still be alive, I sat down next to the hideous rotting piece of pizza, hungry as I was, a nasty thought flew through my head, but no, I could not do it… No way.

I decided to keep moving...

To be fortsatt nästa inlägg...

 


The Tale Of The Hungry

Jag har ingenting att skriva om idag eftersom jag inte har gjort nånting alls förrutom legat i sängen med min söta lilla feber som fick för sig att hälsa på mig inatt...

Sååå, jag lägger upp en del av en otroligt spännande och roande historia som jag skrev för nåt år sen.


The Tale Of The Hungry
(del 1 av hur många som helst)


I woke up this morning, didn't feel too well, called in sick and fell asleep again.

Woke up again around lunchtime, I was hungry and tired.. I put on my fur-coat, grabbed my spear, opened my fridge and went inside to begin the hunt...

...At first, the fridge seemed empty.. But then I felt someone or something was watching me.

I heard a big bang, and suddenly it got pitch black! Someone had closed the door behind me... As I stood there, cold and confused, not knowing what to do at that point, I thought to myself  “I need to keep walking, I need to find some food!”

I kept on walking, I couldn't see a thing, with a tight grip around my spear I kept moving farther into the darkness of the fridge...

The hunger was unbearable and the cold was crawling in under my coat, under my skin... A weird and not so pleasant foulness filled my nose, like an ancient sock smeared in old cheese… I had no idea what it was but it kept getting closer to me.

Again, I felt a presence, something was right behind me, breathing down my neck... I was all frozen by fear, the smell was hideous...

 

Fortsättning följer nån annan gång.

 


The Super Awesome Welding Man!

Idag har klättrade jag upp på lärostegen, flera hundra meter, minst!
Jag har nämligen fått sitta och glo vid nån slags svetsmaskin! Mycket intressant och händelserikt om jag får säga det själv! (Insert sarcasm here)

Det var iaf roligare än att tillverka bomber som jag gör annars.

Här kommer lite random bilder från jobbet.

Svetsning pågår! mmhmmmmm!



Färdigsvetsat! Lite varm fortfarande dock :D Jimmy tyckte att jag skulle prova sätta den mot tungan och se om det fräser, och på så sätt se om den fortfarande är varm.
Jag tycker dock att den fina orangea färgen säger det mesta.



Så spännande har min dag varit!

Blev inget vidare roligt inlägg idag, men jag lovar att bättra mig!



Efterbliven Bambi på slöa skridskor efter två lastbilar.

Idag har jag agerat superhjälte!

Eftersom jag förmodar att jag har minst en halv miljon läsare redan, så antar jag att det är någon som undrar vad jag har utfört för hjältedåd en vacker dag som denna.

Jo, så här ligger det till.
Min älskade mamma har blivit skjuten i ryggen av någon ond buse (ryggskott o.O) så hon kan tyvärr inte röra sig i ljusets hastighet för tillfället.

Som den snälla son jag är, så sadlade jag min trogna Lamborghini och susade iväg till Kumla Kyrkby, byn där invånarna (lol, tre stycken typ?) dricker kaffe, äter bullar och går i kyrkan mest hela dagarna, för att rasta hennes söta men aningen efterblivna monsterhundar.

To make a long story short, så har jag förberett en liten bild på hur promenaden gick.


För att kortfatta det hela lite mer: Jag räddade mamma från att behöva gå ut och rasta hundarna med sin onda rygg.

Under promenaden såg jag lite ut som om en efterbliven Bambi som åker skridskor (slöa sådana) efter två lastbilar som körs av tyska rattfyllerister.

But I made it! Hooray for me!

Nu ska jag nörda lite Left 4 Dead 2 med min trogne kompanjon Lars Sjöberg. http://lsjoberg.blogg.se/ <- han.

BYE!




Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0